Detta är en berättelse om en helt bisarr cykelfärd. Författaren och hans två kompisar har under 10 år gjort en tokrolig TV-serie för BBC. Till rekvisitan hörde en 3-personers cykel. Efter att serien lagts ner får dom idén att använda detta våldsamt opraktiska fordon för en resa till Kapstaden till Cairo. En liten släpkärra kopplas till för bagage och filmutrustning och en 4:e person på mountain-bike medföljer som filmare.

Oroligheter i Sydafrika gör att dom istället startar från Botswana, stilenligt på "April Fools Day". Hela resan är en serie av missöden, naturligt med denna skämtartikel som transportmedel. Cykelekrar förbrukades i mängder, åtskilliga nav och frihjul havererade, ramen måste riktas och svetsas och resan fördröjs många veckor i väntan på reservdelar. Men deltagarna fortsatte glatt vidare, deras viktigaste utrustning var nog bandspelaren som gjorde att hela färden gick med musik.

Att en kobra kom in i tältet och författaren fann att han sovit med en scorpion under huvudkudden togs med en klackspark. Besvärligare var att samtliga fick malaria och tidvis hade dysenteri. Men efter att ha passerat Zimbabve, Zambia, Malawi, Tanzania, Kenya, Sudan så kom dom till Egypten med målet Cairo. Fel på kamerautrustningen gjorde att det aldrig blev någon film. Denna bok kom istället några år senare. Den är skriven på engelska och omfattar 183 sidor.

Denna bok skrev detta amerikanska par år 1935 efter att ha cyklat i Europa 1933-34. Den blev dock inte publicerad förrän 1990 efter att författarparets döttrar skrivit om manuskriptet till dator. Efter båtresa till England köper dom cyklar som ju är det billigaste och effektivaste transportmedlet. Utrustningen var lätt och regnrockar det viktigaste.

Övernattningar på billiga värdshus. Båda är historiskt kunniga och har ett extremt konstintresse. I London studerar dom ingående British Museum, National Gallery, Tower of London och liknande.
Via Dover över till Belgien och Holland där det ju finns mycket medeltida konstverk. Till Tyskland där dom förvånas över skolbarnens bruna Hitlerjugend-uniformer och alla Nazi-kors överallt.

Dom passerade Köln, Coblenz, Heidelberg, Rothenburg och Nürnberg. Överallt konstverk och på alla högre kullar en borgruin, av vilka det en gång lär ha funnits 10000. I München finns Deutsches Museum och sedan via Innsbruck och Salzburg till Wien. Här stannade dom över vintern och fick uppleva hur den högerorienterade regeringen mördade alla socialdemokratiska ledare och införde naziorienterat styre. På våren över dom snöklädda Alperna, genom Schweiz och Frankrike och över till England. Efter 14 månader i Europa åter till USA. Boken på engelska omfattar 261 sidor.

En till Canada emigrerad engelsman, framgångsrik dataspecialist, men tröttnat på jobbet. Han sålde allt han hade och gav sig ut på cykelresa utan bestämt mål. Startade 1980 och avverkade Canada, Hawaii, Fiji-öarna, Nya Zeeland, Australien, Bali, Java, Malaysia och Thailand. Han kom att tillbringa 1,5 år i området Bangladesh, Indien, Nepal och Pakistan.

Då det inte gick att få visum till Iran tog han flyget till Nairobi i Kenya. Tillsammans med en dam försökte han cykla tvärs Afrika till Camerun. Dock fick han malaria och tvingades ta flyg till Madrid. Därifrån cyklade han hem till föräldrarna i England.

Under de drygt 4 år som resan varade levde han på samma nivå som befolkningen på de platser han passerade.

En lågbudget-resa som gav mycket information. om den bofasta befolkningens levnadsförhållanden. Boken är skriven på engelska och omfattar 286 sidor.

En spontan, orädd och företagsam yngling från Dala-Järna bestämmer sig för att bli den förste att cykla världens längsta landsväg, den 2800 mil långa Panamerikana.

På en nästan standardcykel startar han från vägens södra ändpunkt i Chile. Den 210 mil långa Atacama-öknen tar 1,5 månad att passera. Genom Peru med väg på 4100m höjd och ett pass på 5500m höjd. I Ecuador bestiger han vulkanen Chumborazo med toppen 6310m. Genom det oroliga Colombia där en liten del av befolkningen lever i lyx medans indianerna lever i stinkande slum.

Tillsammans med en kamrat försöker dom att bära cyklar och utrustning genom El Darien som är ett sankt djungel-område utan vägar. Efter 3 veckor har dom bara kommit en liten del av sträckan och får hjälp att komma därifrån.

Han cyklar genom Panama, Costa Rica, Nicaragua, Honduras och Guatemala, små men besvärliga länder och genom Mexico. Från USA inget märkvärdigt att rapportera medans Canada har orörd natur.

Resan avslutas på Alaska Highway där han trampar i 3 veckor genom regn och dimma. Flyger hem. Boken innehåller 250 sidor med många färgfoton av mycket god kvalitet.

Engelsk kvinnlig f.d rektor för en förnäm flickskola, 54 år och änka, startar 1987 en jorden-runt-resa på cykel. Hon är otroligt kunnig på antik historia och vägvalet är att följa gamla vägar där sådana funnits. Från London på Watling Street och över till Frankrike.

Även här finns gamla romerska här- och handelsvägar. Hon trampar över Stora St Bernhard som användes av romarna för 2000 år sedan och Nord-italien på Via Emilia och Via Flaminia till Rom.

På Via Appia till Brindisi och tar färja till Grekland. På Via Egnatia mot Turkiet. Som stor bendrare av Alexander följer hon hans vägar till Pakistan. Därefter den hundratals år gamla Grand Trunk Road genom Indien. Från Calcutta flyg till Bangkok och cykel till Singapore.

Flyg till USA och sedan är vägvalet California Trail och Oregon Trail. Hon cyklar genom Nevada Desert och över Cameron Pass som är 2000 ft högre än St Bernhard. Väljer Cumberland Road, Amerikas äldsta federala väg, till New York och flyg över Atlanten.

Efter 439 dagar är hon hemma i London. Denna halvgamla dam, otränad och utan cykelerfarenhet, men väl påläst, nyfiken och målmedveten har skrivit en högintressant och detaljerad berättelse om sin resa. Boken på engelska omfattar 290 sidor.

En amerikansk dokumentärfilmare, Carl Jones, tillsammans med ett ryskt filmbolag skall göra en kommersiell film från områden inom gamla Sovjetrepubliken. Storyn är, tre amerikaner tillsammans med fyra ryssar cyklar från Vladivostok till Leningrad.

Start i juni 1989. Författaren samt Tom Friesen och Victoria Scott blir tillfrågade. Från rysk sida deltar två långhåriga och skäggiga bröder, Fyodor och Pavel, samt bildfagra damerna Tanya och Natasha. En hel expedition ger sig iväg, först polisbil med siren, sedan cyklisterna, filmbilar, journalistbilar, politrukbil, bil med reservdelar, matlagningsbil med personal och ännu en polisbil.

Framfarten visas i rysk TV och på kvällarna officiella banketter med kaviar och vodka. Till de ryska arrangörernas förvåning tar vägen slut i Blagoveshchensk. Ett stort träskområde och cyklisterna fortsätter ensamma på viltstigar och järnvägsbankar.

Det tar dom en månad att komma fram till körbar väg där Carl med filmteam möter upp. Nu är åter hotellrum reserverade i alla städer och banketter med borgmästartal börjar igen. På dagarna hård cykling i motvind med mycket regn. I Omsk resulterar den inbördes osämjan i laget att tre ryssar kör vidare i ett eget team.

Sakta men säkert går färden västerut och 25 oktober är dom framme i Leningrad. Lite underligt, men författaren anser att Sovjet är det mest kapitalistiska landet han träffat på. Muta vaktmästaren, muta hovmästaren, muta, muta, muta och du kan få allting du pekar på.

En lite ovanlig bok om en mycket ovanlig resa. Den är skriven på engelska och omfattar 254 sidor.

Författaren är en nypensionerad mångsysslare som arbetat i butik, ägt butik, arbetat som reporter på Ystad Allehanda samt hela livet spelat i olika dansorkestrar på Österlen. Detta har gjort honom till en lokal superkändis.

Nu har han gjort en 3 månaders rundresa på en gammal cykel. Genom 85 orter, en del så små att dom inte går att hitta på en normal karta. Starten sker tydligen lite söder om Kristianstad och längst söderöver är Ystad. Programmet var stressat med besök i slott, herrsäten och kyrkor. Men han träffar även många konstnärer och hantverkare samt pratar med alla han ser.

Boken kan nog ge vissa tips till personer som tänker cykelsemestra på Österlen men är kanske mest intressant för boende i området. Den omfattar 167 sidor och det finns 104 fotografier. Boken är utgiven på ett privat förlag, på kommunalbiblioteket har dom aldrig hört talas om densamma.

En amerikan, en engelsman och en fransman lyckas efter glasnost-omvälvningen i Ryssland få tillstånd att cykla från Leningrad till Vladivostok. Enda kravet var att dom hela vägen måste åtföljas av en rysk tolk. En stor summa pengar överlämnades till SovIntersport som skulle reservera hotell och liknande utefter resvägen.

Resan planerades noga och massor med utrustning sändes till städer som skulle komma att passeras. Med hightech mountainbikes ger dom sig ut på dom dåliga ryska vägarna som bara blev sämre ju längre österut dom kom. I Sibirien var det en sträcka på mer än 100 mil utan tillstymmelse till asfalt. Bitvis måste dom leda cyklarna på järnvägsbankar.

Den utlovade reserveringen på hotellen var oftast ej gjord och att checka in på ett hotell kunde ta timmar, att få vodka på bordet gick snabbare. Att säda telegram hem på engelska var ej tillåtet. Deras uppfattning om Ryssland blev att landet är trist och fult och att invånarna är likgiltiga. Dom passerade byar där alla invånarna, mitt på dagen, var helt stupfulla. Dock var invånarna i Sibirien vänligare.

Efter sex månader kom dom fram till Vladivostok och tog flyget till Moskva för en slutuppgörelse med SovIntersport. Cheferna för denna organisation försökte helt ogenerat att salta på alla kostnader. Deltagarna reste hem fast beslutna att aldrig mer besöka Ryssland. Boken är detaljerad och kan ge nyttig information om resor i landet. Omfattar 317 sidor.

Denne norskfödde författares barndomsdröm var att en dag få se Afrika. Han förberedde sig noga t.ex lärde sig franska som vindruveplockare. 1982 styrde han söderut på sin BMW R80GS. Via Gibraltar genom bl.a Nigeria och Zaire till Cape Town. Hemåt efter en mer östlig rutt till Etiopien, Saudiarabien, Turkiet och hemma igen i Norge efter nästan två år.

Men snart kom resfebern igen och nu ut på en kämpelång resa. Båt till Buenos Aires och sedan hela Sydamerika under tre år. Norrut genom Darien Gap, Centalamerika och Nordamerika. Japan och Sydkorea varefter det var dags för Australien och Malaysia. Båt till Bombay och genom Indien, Nepal, Pakistan, Iran, Turkiet och slutligen Norge.

Från första starten hade han nu varit ute i 10 år och avverkat 35000 mil. Denna långa resa kan naturligtvis inte berättas i detalj utan författaren har valt korta historier från intressanta avsnitt. De kartor i boken som visar resvägen är föredömligt tydliga och bildmaterialet är superbt. Boken tryckt på verkligt kvalitetspapper. Som helhet är denna bok ett verkligt praktverk.

Texten på norska och boken omfattar 192 sidor. (Senare utgåva med engelsk text)

Författarinnan, uppväxt i södra England, började göra utflykter på cykel redan i 11-årsåldern. När hon var 17 hade hon cyklat runt England och Irland och längre resor hägrade. Förberedde sig med utbildning i karate, nyttigt för unga attraktiva damer. Denna författarinnans första bok behandlar nio resor till trettiosex länder och totalt 80.000 miles.

Resa 1: Genom Europa till Italiens sydspets, genom Algeriet, genom Frankrike och hem.

Resa 2: Genom Frankrike och Spanien mot Marocco.
En trafikolycka nödvändiggjorde flyg hem.

Resa 3: Resemålet Nordkap med avstickare till Island.
Hem genom Finland, Polen, Tjeckoslovakien, Österrike, Schweiz och Frankrike.

Resa 4: Genom Spanien och Marocco.

Resa 5 Flyg till Nepal och rundresa i Indien.
Flyg hem från New Delhi.

Resa 6: England på längden med en kombination cykel-rullstol.

Resa 7: Flyg till Nova Scotia i Kanada. Rundresa här och på New Foundland.

Resa 8: Vintrig resa genom England och Irland.

Resa 9: Genom Frankrike, Schweiz, gamla öststaterna Turkiet och hemåt.

Boken på engelska, 468 sidor.

Författaren är en pensionerad yrkesofficer som är van långfärdscyklist. Nu väljer han att ensam under en sommarmånad cykla tvärs Frankrike från Lettavre till Medelhavet. Han inhandlar en ny kvalitetscykel, en Dawes Civic som är 6-växlad. Ett litet tält, sovsäck, regnskynke och emaljerad mugg med doppvärmare för tea är förstås nödvändig utrustning, men i övrigt så lätt som möjligt. Totala bagagevikten under 15 kg. Som karta använder han den gröna Michelin som är detaljerad på småvägar och visar sevärdheter. Författaren gör dagsetapper på bara 50 km men hinner då med så många fler sevärdheter.

Resrouten är välplanerad och han åker mycket på kanalbankar där det brukar finnas en stig eller smal väg. Fördelen är att han slipper backar och att trafiken är gles. Träden utefter kanalen ger skugga och han slipper det glaskross som är vanligt på franska vägar.

I Frankrike finns många bra campingplatser som dock är svåra att hitta. Även småvägarna är dåligt skyltade så man måste fråga sig fram. Återresan företogs med tåg och det finns i detta land viss möjlighet att medföra cykel. Boken på engelska omfattar 177 sidor.

Författaren är en erfaren amerikansk långdistans-cyklist (tidigare Alaska-Argentina) som tillsammans med sin bror Steve och två ryssar, Volodya och Alexander, skall cykla genom det helt stängda Sovjetunionen. Dom har insamlat 50000$ och har fått kopior av US State Department vägkartor som är bättre än sovjetiska.

Alla 4 startar i april 1990 från St. Paul i USA. Första etappen till New York utan problem. Flyger sedan över till Frankrike och cyklar österut. Sovjets gräns når dom i juni. Fram till Ural-bergen går det ganska lätt, men sedan blir vägen allt sämre och efter Novosibirsk är det bara lös lera. Vid staden Kokuy tar vägen helt slut. Endast på floden Shilka går det att komma framåt. På hoptejpade gamla livbåtar tar dom sig 250 miles till militärbasen Yerofey-Pavlovich där nu väg börjar. Slutmålet Vladivostok når dom efter 124 dagar i Sovjet. Dom flyger till Los Angeles och cyklar till St. Paul, alltså har dom tagit sig jorden runt. För detta har dom behövt 239 dagar och distansen 12888 miles.

Boken är försedd med utomordentligt bra kartskisser och många fina fotografier. Den är helt klart avsedd att även vara en lärobok. Boken är skriven på engelska och omfattar 104 sidor.

Denne författare startade 1989 en "once in a lifetime"-resa som omfattade 165000 miles genom 51 länder på 5 år. Resan har han uppdelat i tre delar nämligen Marocco-Australien, London-Bangkok samt Alaska-Mexico.

Boken är en bildbok med förklarande text. Fotografierna är av utomordentlig kvalitet och tagna med en Nikon 801 med radiostyrd sjävutlösare. På väldigt många foton är författarens Honda-motorcykel i blickfältet. Han förklarar att meningen med resan inte är att resa jorden runt utan att fotografera motorcykeln jorden runt. Samtidigt vill han göra gällande att han inte fått någon som helst sponsring från Honda.

Tyvärr åtgår av denna bok 144 sidor för översättning av fraser till olika språk. Författaren har tydligen föreställt sig att någon långresenär skall släpa med sig denna bok i packningen. Nu när det finns smidiga mobiltelefoner som väl även bör kunna laddas med översättningsprogram, mycket mer omfattande än det i boken.

Boken är skriven på engelska och omfattar 425 sidor.

Detta är första gången en sidovagnsmaskin åker Australien runt. Jack och Frank, båda erfarna motorcykelförare, använder en Harley Davidson typ FD med magnettändning för denna sträcka på 1500 mil.

Maskinen utrustades en del. Som extra bensintank användes en 8-gallon T-fordstank och vattentankar, där packfickorna brukar vara, monterades. Gevär för småviltjakt. Så många kartor som möjligt anskaffade, över vissa delar av kontinenten fanns ännu inga kartor. Australiens kartverk bad resenärerna attt med maskinens vägmätare mäta avståndet mellan vissa orter och dom fick så småningom den furstliga summan 5 pund för detta.

Eftersom resan mestadels gick genom ren ödemark skedde övernattningarna på bara marken bredvid maskinen. Mathållningen fick dom ordna själva så det var pannkaka varje dag, morgon, middag och kväll samt lite småvilt. Från Sidney till Darwin tog resan 1 månad, beroende på den dåliga vägen. Vissa dagar var genomsnittshastigheten 10 km/h.

Sträckan Darwin till Broome var den värsta därför att marken var täckt av decimeterhöga tuvor. Från Broome till Perth åkte dom "madmans track", den varmaste och torraste delen av Australien. Från Perth till Sidney åkte dom över Nullabor Plain som dom fann vara den lättaste sträckan.

Runt Australien tog det 2,5 månad och det var 2 månader snabbare än rekordet med bil. En intressant bok om hur det var på pionjärtiden.
Engelska, 131 sidor.

Hela denna danska familj, Nina och Hjalte med barnen Emil och Ida, flyger till Maseru i Lesotho. Med en Honda Dominator och två Honda NX 250 åker dom 2400 mil genom Afrika mellan Kapstaden och Kairo. Dom medför videokameror, datorer och mobiler och har motorcyklarna försedda med laddningsaggregat för alla batterierna. I övrigt mycket lätt utrustning, totalt 100kg för alla 4. Dessutom ett flertal jeepdunkar monterade på störtbågar.

Dom åker från Kapstaden norrut utefter Afrikas västra sida genom Namibia, Angola till Kinshasa i Zaire. Flyg till Goma, sedan norrut utefter östra sidan genom Uganda, Kenya, Etiopien, Eritrea, Sudan och Egypten till Kairo. Länderna är redan då överbefolkade med flykting-läger och skövlade skogar. Av giraffer, elefanter och lejon återstår bara spillror i reservat och torkan minskar boskapen.

En av orsakerna till missförhållandena är att västvärlden har försett maktgalna infödda ledare med vapen. Sedan har miljarder i bistånd gjort dom rika ännu rikare och dom fattiga ännu fattigare. Inga som helst krav ställs på ledarna för att förbättra situationen. Resan går bra tills Nina i Sudan får ett armbrott som gör att sista biten får ske med tåg. Stor jämlikhet råder i denna familj, t.ex skriver Nina och Hjalte vartannat kapitel.
Boken skriven på svenska omfattar 254 sidor.

Boken är skriven av en företagsam amerikan som redan vid 6 års ålder lånade 100 dollar för att starta jordnötsförsäljning vid baseballmatcher. Som efter högskolestudier vid Yale och Cambridge kom till Wall Street.

Med ett startkapital på 600 dollar jobbade han dygnet runt bl.a tillsammans med Geroge Soros. Tjänade snart ihop en fabulös förmögenhet och pensionerade sig vid 37-års ålder.
Efter några års tidsfördriv som professor i ekonomi startade han tillsammans med en ung brud lite MC-resor tvärs och längs över jordklotet.

Körde Irland till Kina delvis på den gamla sidenvägen från Marco Polos tid och tillbaks genom Ryssland. Därefter från England ner genom Afrika till Kapstaden. Över till Australien som genomkorsades och sedan Sydamerika. Från Tierra del Fuego till Alaska.
Detta är resenärer med långt bättre resurser än de flesta. Under de 20 månader som resan varade övernattades alltid på bästa möjliga hotell och maten var spännande och god.

Hela boken igenom framför författaren sina bestämda ekonomisk åsikter och gör under resan massor av affärer. Efter resan var han säkert ännu rikare än när han startade. Boken är dock trevlig därför att författaren är en god iaktagare och med humor även redovisar sina motgångar. T.ex i Zaire där några svarta polisbefäl enkelt plockade av denna erfarna ekonom tusentals dollars.

Denna medelålders kvinnliga författare är uppvuxen i ett högborgerligt hem i stadsdelen Long Island, New York. Hon är nu skild, har vuxna barn, är framgångsrik barnboksförfattare och bor i London. Hon träffar Victor, en ung extremt långhårig grabb, med guldring i näsan och som försörjer sig som MC-ordonnans.

Detta omaka par beslutar sig att företa en äventyrsresa från New York till Peru. Dom köper en begagnad Honda Nighthawk och startar med dålig utrustning t.ex utan kartor. Övernattar gör dom på campingplatser som enda tältande bland lyxutrustade campingbilar. Det är svinkallt och det regnar varje dag. Komna till Los Angeles råkar Victor, för tillfället rund under fötterna, att bryta handleden varför MC måste överges och paret flyger till Colombia, här är vi på sid 162 i boken. I Sydamerika tar sig paret fram genom att åka tåg, buss, bil och båt och att leva tillsammans med den infödda befolkningen.

Till slut kommer dom fram till Machu Picchu som ju ligger i Peru.
Författarinnan är en mycket begåvad berättare, men det kan inte hjälpas, bokens 453 sidor känns bitvis sega, hon är säkert bättre på barnböcker. Boken skriven på engelska.

Författaren till boken tog värvning i Amerikanska flottan som 17-åring och kom till Vietnam. Där tjänstgjorde han som kulspruteskytt i bepansrad helikopter som lågflög och sköt på allt som rörde sig. Efter muck reste han till Israel där han som legosoldat brassade på palestinier. Vidare som legosoldat i Ruanda och sedan Sydafrika för att jaga svartingar.

Under ett uppdrag in i Angola kör jeepen på en stridsvagnsmina. Resultatet blir förlust av båda benen och hörselskador. Nya uppdrag som legosoldat blir det inte och för att inte bli helt alkoholiserad blir han helnykterist. För att besvisa för hela världen att även handikappade kan klara av lite svårigheter så bestämmer han sig för att göra en motorcykelresa.

Inte med invalidfordon eller med hjälp av sidovagn. Nej han förser sin gamla Harley Panhead med elstart och terrängdäck. Sedan åker han från Godahoppsudden i Sydafrika till Nordkap i Norge, från Prudhoe Bay i Alaska till Tierra del Fuego i Sydamerika, genom Kina och Mongoliet upp till Murmansk i Sibirien och slutligen runt hela Australien. Detta tar nästan fyra år och mer än 13000 svenska mil.

Det är komprimerat beskrivet i denna bok på 500 sidor. De mest svettiga strapatser och äventyr man kan tänka sig. Dock kan man lite fundera över detta Rambo-original som under många år med nöje hanterat sin kulspruta och anser sig som en Herrens tjänare och som blir moraliskt upprörd när han passerar genom Danmark och i en kiosk får se omslaget på en porrtidning.

Denna välkända danska författarinna har lyckats få ett 3-månaders visum till Albanien. Med sin Honda knallert tar hon färjan till Dürres. Det första intrycket av landet är det väldiga antalet betongfort från kommunisttiden, förfallna bostäder med trasiga fönsterrutor och massor av lyx-mercor som åker omkring utan registreringsskyltar.

På sin knallert åker hon över hela landet, från söder till de oländiga bergstrakterna i norr. Det är besvärligt att finna vägen därför att det inte finns några vägskyltar och heller inga vägkartor.
Bostadsstandarden är låg med loppor och löss i alla hem men gästfriheten är stor och alla har förstås TV.

Den som anlitar den statliga turistinformationen erbjuds hotellrum för 100 dollars per natt medans albaner bara behöver betala 2 dollars för likvärdiga rum. Det besvärligaste för författaren är det påträngande intresse hon får från den manliga delen av befolkningen.
232 sidor på danska.

Författaren till denna bok är en dalmas med stor erfarenhet av långa strapatsrika cykelturer. Denna resa startar han från Nya Zeeland och cyklar sedan genom de verkligt besvärliga delarna av Australien.

Han besöker Bali, Java och Nya Guinea och tar sig från Singapore genom Malaysia till Bangkok. Sedan flyger han till Calcutta och cyklar genom Indien till Pakstan. Via Quetta-Taftan kommer han till Turkiet, nu återstår bara Syrien, Jordanien och Egypten. Flyg från Kairo till Sverige och han är hemma igen efter att under två år ha avverkat 2650 mil.

I bokens avslutning har författaren skrivit ett 40-sidor långt kapitel där han delar med sig av de erfarenheter han fått under de tillsammans 9000 mil han suttit i cykelsadeln. Boken är på svenska och omfattar 180 sidor.