Tillsammans med tre vänner, Henrik, Johan och Anna-Karin, köper författaren tre nya Enfield-maskiner direkt från fabriken i Madras i Indien för att åka tillbaks till Sverige. Efter mycket pappersarbete kommer dom iväg på en sväng genom södra Indien följt av en sväng uppåt Himalaya.
Dom gör sig ingen brådska utan besöker massor av intressanta platser. Efter 88 dagar kommer dom fram till gränsen mot Pakistan. Här blev det stora problem med maskinerna. Det behövdes ett dokument, "carnet du passage". Men att få ett sådant i Indien gick ej för utlänningar. Att få ett carnet från Sverige gick inte heller därför att maskinerna var indiskregistrerade. Men med envishet, list och lite tur slapp dom igenom.
På urusla pakistanska vägar och med stenkastning från befolkningen i byarna gick vägen genom bergsområden mot Quetta och västerut mot gränsen till Iran. Nu blir det högertrafik och bättre vägar. Dock måste Anna-Karin ha slöja hela tiden, även med hjälmen på. Med bara lv.transitvisa måste landet passeras snabbt. Genom Turkiet mot Grekland där det blev tvärstopp. För Indienregistrerade maskiner måste man betala en deponeringsavgift på fyra gånger värdet för att komma in i EU.
Men dom tog sig hem via Bulgarien, Rumänien, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Polen och kom till Sverige efter 149 dagar och körsträckan 1356 mil. Boken är skriven som dagboksanteckningar och ger en bild av vad som väntar vid import av billig Indisk motorcykel. Boken omfattar 271 sidor.