För att underlätta affärerna är det bra att vara en kändis. Bokförfattaren har för avsikt att åka moped till Kapstaden för att bli en framgångsrik mopedförsäljare. Han lånar en standard Crescent med Sachsmotor och utrustar den med 23 liters bensintank och 18 liter vattentank. Start från Stockholm i slutet av november 1954, beräknad restid 6 mån.
Genom Danmark, Tyskland, Frankrike till Algeciras i Spanien. Följer Afrikas kust till Agadir. Får tillstånd att följa efter Främlingslegionens försörjningskonvoj på den illa beryktade piste nr 1 till Atar. Sedan ensam genom öknen till Dakar.
Åker via Bamako i Mali, genom Volta och Elfenbenskusten till Abidjan. Inget visum till Nigeria så det blir båt till Libreville i Gabon. Nu har han kommit till djungelbältet och det under regntiden och måste släpa mopeden genom gyttjan på översvämmade stigar.
Strax före Brazzaville går framgaffeln av och han får ett nyckelbensbrott. Så snart som möjligt fortsätter han och kommer till Port Trangui vid Kasaifloden. Här får han ett meddelande att hans fru är svårt sjuk och med en hjulångare tar han sig tillbaks till Brazzaville och får en flygbiljett hem.
Vid hemkomsten är frun redan död och han måste ta hand om sina små barn. Han får aldrig någon möjlighet att avsluta resan men skriver denna bok många år efteråt. Den detaljerade berättelsen om den mycket strapatsrika resan fyller 159 sidor.