Författaren är en person som genom motorcykel-sporten genomkorsat Svea- och Götaland, men aldrig varit norrut men nu kom på idéen att genomkorsa Sverige på längden.
Alltså letar han upp en medhjälpare som är riktigt kunnig mekaniker. Sedan lusläser han protokollen från motorcykeltävlingar och finner att Indianmaskiner är tillförlitligast. Anskaffar en sådan maskin med sidovagn och utrustar den enligt tidens sed. Då ingår reservproviant med åtta hårdkokta ägg i aluminiumfodral samt Napoleonkonjak. För säkerheten svarar två lätta och en grov browning.
Maskin med utrustning fraktas med tåg till Haparanda. Resan på den tidens huvudled söderut gick mycket genom ödemarker. I närheten av bebyggelse bromsas farten genom det stora antal grindar som måste öppnas och stängas. Flera av de breda älvarna som måste passeras har ännu inte fått några broar varför överfarten får ske med små ytterst primitiva färjor.
Hela resan avklaras med bara mindre maskinella problem på nio dagar. I stället koncentrerar sig de båda äventyrarna på goda middagar på de stadshotell som passeras. För den som är intresserad av hur det var förr i tiden finns här en skildring på 163 sidor.