En 54-årig i USA utbildad, väletablerad indier startar 1996 på en 16 år gammal Enfield för en tur till Himalaya. Han har som mål att åka vägen mellan Menali och Leh. Detta är världens högst belägna körbara väg. För att klara höga höjder förbereder han sig med dagliga joggingrundor under ett halvår och förstås noggrann översyn av motorcykeln.
Från starten i Pune är det stor trängsel på de indiska vägarna och det går långsamt till Menali. Efter denna stad är det högplatåer ovan trädgränsen, ingen trängsel men grusväg och vassa stenar. Dessutom väldigt kallt och blåsigt. Från Leh fortsätter han mot Nubra-dalen och måste då över Khardung-La, ett pass som är 5602 meter över havet. Fram hit har han åkt genom området Ladakh bebott av vänliga buddister.
Han fortsätter via passet Zoji-La och kommer till Kashmir som är muslimskt område. Staden Srinagar var en gång en turistmagnet men är nu ockuperat av den indiska armén och är nu ett synnerligen otrevligt område. Han fortsätter till Jammu och tar tåget hem. På en månad har han åkt 430 mil.
Boken är trevligt skriven av en person som är väl insatt i landets förhållanden. Den är på engelska och omfattar 230 sidor.